Klinisk kemi

Provtagningsanvisningarna berör en del av den totala analyskvaliteten som på senare år blivit allt mer diskuterad. Man brukar tala om att en analys genomgår olika faser på vägen från kliniskt behov till färdigt svar.

Preanalytisk fas
Den preanalytiska fasen innefattar allt som sker med provet före det rena analysarbetet. Många faktorer som påverkar känner vi sedan gammalt: patientförberedelser, dygnsvariation, läkemedelseffekter och provtagningsteknik är några exempel. På senare år har man också försökt beskriva andra faktorer såsom transporttider och omgivningstemperatur.

Betydelsen av de preanalytiska faktorerna kan belysas av att den biologiska variationen i analyssvaren kan vara många gånger större än den tekniska, analytiska variationen. Det innebär att just standardisering av de preanalytiska faktorerna är en av de viktigare insatser vi kan göra för att förbättra kvalitén och få större klinisk nytta av analyserna.

Kvalitetssäkring
Laboratorierna är ackrediterade av SWEDAC som har granskat organisation, rutiner och metoder.
Bedömningen innebär att laboratoriet uppfyller kraven i standarderna SS-EN ISO/IEC 17025 och SS-EN ISO 15189. Att verksamheten fortsatt uppfyller kraven kontrolleras av SWEDAC vid årliga besök.

Den tekniska analyskvaliteten övervakas kontinuerligt genom egna övervakningsrutiner och genom systematiska analyser av kända kontrollmaterial och genom att vi deltar i nationella och internationella kontrollprogram.

Information angående och förteckning över ackrediterade analyser kan erhållas från laboratoriet.

Ackrediteringen berör inte bara den analytiska fasen, dvs själva analysarbetet på laboratoriet utan en ackreditering innebär också kvalitetsövervakning av preanalytik och det sista steget, nämligen svarsrapportering och resultatbedömning. Man talar där om en postanalytisk fas. Vårt datasystem är här en nödvändig hjälp och ger oss möjlighet, inte bara att rapportera resultat utan också att övervaka analysverksamheten. Vid bedömning av resultatet måste hänsyn tas inte bara till referensvärden utan man måste också väga in den biologiska variationen och andra preanalytiska faktorer såsom provtagningsförhållanden, transport av provet och analysegenskaper.

Referensintervall
Vi har i dessa provtagningsanvisningar i regel redovisat traditionella referensvärden, som omfattar 95% av en ”frisk” referenspopulation. De tjänar som en vägledning då ett patientsvar utvärderas. I vissa fall anges i stället beslutsgränser eller aktuella konsensusgränser. Vi är givetvis mycket tacksamma för kontakter i dessa frågor – en beslutsgräns eller en typ av referensintervall kan passa vissa frågeställningar mindre väl och konsensus ändras också! Se referens, Det är skillnad på beslutgränser och referensintervall.

Referensintervall för barn finns ibland redovisade, men ofta får man använda litteraturuppgifter eftersom denna typ av studier är svåra att genomföra på barn. Kontakta oss gärna för diskussion om barnreferensintervall! 

Medicinsk chef Klinisk kemi
Lennart Nordström
Tel 0733-26 23 11