Sök på hela webbplatsen

Borreliadiagnostik, serologi / Sörmland

Indikation

Misstanke om borreliainfektion (erytema migrans (EM), Lyme borrelios, lymfocytom, kronisk akrodermatit (ACA), neuroborrelios, borreliaartrit, kardit, ögonaffektion).

Analysmetod

Serologisk diagnostik (ELISA) med kvantitativ bestämning av IgG och IgM antikroppar mot Borrelia i serum och i cerebrospinalvätska (Csv).

Mikrobiologisk diagnostik av borreliainfektion är svår och måste alltid kombineras med symtombild, sjukdomsduration och epidemiologi.

Borreliabakterier kan inte rutinmässigt odlas. Mikrobiologisk diagnostik baseras därför i huvudsak på bestämning av antikroppar i blod och/eller cerebrospinalvätska (Csv) samt i begränsad omfattning på PCR-analys av biopsier från hudutslag, Csv eller ledvätska. PCR metoden kan inte anses tillräckligt utvärderad för rutindiagnostik.

Patienter reagerar immunologiskt mycket individuellt på borreliabakterien och antikroppsnivåerna kan vara förhöjda i varierande grad hos olika patienter. Även antibiotikabehandling kan påverka antikroppssvaret.


Tillämpning och tolkning av borreliaserologi

1. Erythema migrans är i första hand en klinisk diagnos och serologisk provtagning är i flertalet fall ej motiverad. Patienter med Erytema migrans bildar bara påvisbara antikroppar i ca. 50 % av fallen.

2. Förhöjda antikroppsvärden kan finnas kvar månader eller år även efter antibiotikabehandling varför behandligskontroll inte anses motiverad.

3. Falskt positiv test ses med sera från syfilispatienter. Även falskt positivt IgM-test förekommer vid t ex EBV- och CMV-infektion samt vid autoimmuna tillstånd.

4. Antibiotika behandling av borrelia tidigt i infektionsförloppet kan fördröja eller helt undantrycka IgG svaret.

5. Intratekal antikroppsproduktion påvisas med samtidig undersökning av serum och cerebrospinalvätska (likvor) med titer index.

Remiss

Elektronisk remiss/beställning eller pappersremiss,

Laboratorieremiss 1, sid. 2.

Provtagning

Serumrör med gel. Minimimängd 2 mL helblod.

Vid misstanke om neuroborrelios tas vid samma provtagningstillfälle
både cerebrospinalvätska och blodprov.

Sterilt plaströr med skruvlock för cerebrospinalvätska. Minimimängd 0,5 mL.

Förvaring/transport

Serumprovet kan förvaras i kyl upp till 3 dygn i väntan på transport.

Skickas i rumstemperatur eller i kyla.

 

Cerebrospinalvätska / likvor skickas omgående till laboratoriet.

Om detta ej är möjligt kan provet förvaras i kylskåp upp till 3 dagar i avvaktan på transport.

Skickas/transporteras till laboratoriet i rumstemperatur.

Svarsrutiner

Svarstid: 2 - 7 dagar 

Tolkning av svar

Borreliaantikroppar i blod (serum)

IgG antikroppar IgM antikroppar Bedömningsalternativ
Lätt förhöjt värde Negativ Rest-antikroppar efter tidigare genomgången infektion alt.
ospecifik reaktivitet.
Kraftigt förhöjt värde Negativ Aktuell eller tidigare genomgången infektion,
alt. senmanifestation (neuroborrelios, ACA, borreliaatrit).
Negativ Positiv Sannolikt ospecifik reaktivitet alt.
tidig aktuell infektion.
Positiv Positiv Aktuell borreliainfektion alt. kvarstående antikroppar efter en genomgången infektion.

 

 Mikrobiologisk neuroborreliosdiagnostik (tolkning)

Vid neuroborrelios bildas antikroppar även intratekalt och kan påvisas i likvor. Ett sätt att avgöra huruvida en intratekal antikroppsproduktion pågår är att mäta förhållandet mellan antikroppsnivåerna i likvor och i blod. Kvoten mellan värdet i likvor och blod kan då utryckas som index. En hög kvot/index anges som positiv och en låg kvot anges som negativ.

 

Med nedanstående tabell avses att ge ledning i bedömning vid misstänkt neuroborrelios

Index IgG Index IgM Bedömningsalternativ
Positiv Negativ Aktuell eller genomgången neuroborrelios.
Negativ Negativ Ej neuroborrelios.
Negativ Positiv Aktuell neuroborrelios.
Positiv Positiv Aktuell neuroborrelios.

Unilabs följer de svenska rekommendationerna som finns för Borreliadiagnostik.

En publikation med genomgång av metoder för diagnostik av Borreliainfektion i Sverige från Folkhälsomyndigheten.

Se även Läkemedelverkets behandlingsrekommendationer och bakgrundsmaterial från 2009.

Skribent: Faiz Fendukly, Överläkare Klinisk mikrobiologi, Laboratoriemedicin Unilabs Redaktör: Anna-Karin Brodin, Leg. Biomedicinsk analytiker, Laboratoriemedicin Unilabs

Uppdaterad: 2017-12-21

Anvisningen genomgår regelbunden revision, senast 2015-03-30

Synpunkter på innehållet?  Tyck till
Sökresultat
Stäng